Alhagen byggdes för kvävet. Fåglarna kom av sig själva.
Norr om Nynäshamn ligger trettiofem hektar dammar som inte var tänkta som naturupplevelse. De byggdes för att reningsverket saknade något.
Problemet
Ett reningsverk har normalt tre steg: mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det biologiska steget är det som tar hand om kvävet. Nynäshamns verk hade inte något sådant. I stället för att bygga in det i anläggningen valde kommunen att lägga till en våtmark efter den. Bygget inleddes 1997 på gammal åkermark, kärr och myr, och anläggningen togs i drift våren 1998.
Hur den fungerar
Vattnet leds genom en serie grunda dammar och över flera hektar infiltrationsytor i Starrträsk och Vassträsk. Det går långsamt, och det är hela poängen: kvävet hinner omvandlas på vägen.
Det som inte stod i planen
Vadare, simänder och dykänder hittade dit. Likaså dvärgbeckasin, entita och den ovanliga mindre hackspetten. Både kommunen och Naturskyddsföreningen räknar numera Alhagen till de bättre fågellokalerna i Stockholmsområdet. Det är en biprodukt av avloppsrening.
Det finns anlagda stigar genom området, rastplatser och en mindre fågelplattform. Man kommer runt utan stövlar.
Källor: Wikipedia, Naturskyddsföreningen i Nynäshamn.
Många tar in hjälp med det tunga i trädgården en gång om året.
Var texten till nytta?

