Nynäshamns kommun ligger längst ut på södra Södertörn, i Stockholms län men i landskapet Södermanland. Kommunen bildades i nuvarande form 1971 av socknarna Sorunda, Torö och Ösmo. Kommunkoden är 0192.

Ytan är 1 301 kvadratkilometer. Av dem är 357 land och 944 vatten — mer än två tredjedelar av kommunen är alltså havet, och det förklarar det mesta om platsen. Invånarantalet var 30 429 den 30 juni 2026 och har legat still kring trettio tusen i flera år.

Orten som byggdes med flit

Nynäshamn växte inte fram. Den anlades. Fram till 1890-talet var det en hamnvik i Ösmo socken med omkring hundra invånare. Professor Hjalmar Sjögren drev igenom planerna på hamn, järnväg och villasamhälle, bygget startade 1898 och Nynäsbanan öppnade för allmän trafik i december 1901. Tio år senare bodde här över 1 700 personer och orten bröt sig loss som egen köping. Stadsrättigheter kom 1946.

Industrin följde snabbt. Telegrafverkets verkstäder flyttade hit från Stockholm 1913. Raffinaderiet, som i dag heter Nynas, började byggas i februari 1928 och var i produktion redan i december samma år — först bitumen till asfalt, sedan bensin. Det är Sveriges äldsta oljeraffinaderi i drift.

Två hamnar, inte en

Den hamn de flesta menar ligger mitt i staden. Därifrån går Destination Gotlands färjor till Visby, Stena Lines linje till Ventspils i Lettland och Polferries till Gdańsk. Kryssningsfartyg lägger till samma kaj.

Några kilometer norrut ligger den andra: Stockholm Norvik Hamn, invigd 27 maj 2020. 1 400 meter kaj, sju kajlägen, fyra containerkranar och 16,5 meters vattendjup. Containertrafiken som tidigare gick till Frihamnen i Stockholm går hit. De två hamnarna har nästan inget med varandra att göra utöver adressen.

Pendeln

Pendeltågslinje 43 går Bålsta–Nynäshamn och har fem stationer i kommunen: Segersäng, Ösmo, Nynäsgård, Gröndalsviken och Nynäshamn. Gröndalsviken är den nyaste, i drift sedan 18 augusti 2008. Stationshusen i Ösmo och Nynäshamn ritades av Ferdinand Boberg och är byggnadsminnen.

Sträckan Hemfosa–Nynäshamn är fortfarande enkelspårig med mötesstationer i Segersäng, Ösmo och Nynäsgård. Det är förklaringen till att en försening längre norrut fortplantar sig hela vägen hit. Väg 73 går parallellt med banan.

Orterna

Kommundelarna heter Nynäshamn, Ösmo, Sorunda och Torö. Som tätorter räknar SCB förutom Nynäshamn också Ösmo, Sunnerby/Spångbro, Stora Vika, Grödby, Segersäng, Landfjärden och Lidatorp. Sorunda är en socken och en kommundel, inte en tätort — bebyggelsen där heter Sunnerby och Spångbro.

Ösmo är näst störst och den socken Nynäshamn en gång knoppades av från. Stora Vika byggdes 1949 kring en cementfabrik som stängde 1981; kalkbrottet finns kvar. Segersäng hette Sorunda station fram till 1917.

Utanför fastlandet

Skärgården är stor och gles. Torö, Bedarö, Järflotta och Öja är de största öarna. På Öja står Landsorts fyr, byggd 1689 och Sveriges äldsta bevarade fyrbyggnad, statligt byggnadsminne sedan 1935. Utanför ligger Landsortsdjupet, Östersjöns djupaste punkt.

På Torös yttersta udde ligger Torö stenstrand: klappersten, öppen horisont och den plats svenska vågsurfare åker till när det blåser hårt på hösten. Örens naturreservat omger den.

Norr om staden ligger Alhagens våtmark, byggd från 1997 och i drift våren 1998. Den anlades för att rena avloppsvatten från kväve, eftersom reningsverket saknade biologiskt steg. Trettiofem hektar dammar och infiltrationsytor senare räknas den som en av Stockholmsområdets bästa fågellokaler. Det var inte planen.

Vad den här sajten är

Bo i Nynäshamn är en fristående sajt. Vi är inte kommunen, vi är inte lokaltidningen och vi har inga egna reportrar på plats. Det vi gör är att samla fakta om kommunen, kontrollera dem mot en källa som går att peka på, och skriva ut källan under texten.

Det betyder också att vi har fel ibland. Hittar du något som inte stämmer — skriv till oss. Vi rättar och skriver ut att vi rättat.

Källor för sidan: Wikipedia om Nynäshamns kommun, Stockholms Hamnar, Wikipedia om Nynäsbanan, Wikipedia om Alhagens våtmark.